Detta ovetande gör mig galen

Hej, jag heter Sara. Jag söp bort min mobil och mina chanser till mer jobb igår.

Jag var på fest igår. Tappade bort mobilen ute i snödrivorna, kramade toalettstolen ett tag innan sängdags, klev upp och skakade som ett asplöv, kunde inte gå rakt, kramade toan lite till och sen slöade jag i soffan tills jag upptäckte att jag skulle börja jobba om 10 minuter. Då fick jag eld i baken och det gick bra att jobba, förvånadsvärt nog. Trodde ett flertal gånger att jag skulle kräkas på nån gammal kärring lr ännu värre hennes nyfödda bebis i barnvagn. Lägga en spya där skulle ju vara skitbra.

Sen var jag livrädd för att åka hem för att mamma skulle stå i dörröppningen och halshugga mig när jag klev in. Hade fan hellre slagit upp en extra säng i något avlägset förråd och sovit där. Men åkte hem och var redo för slagsmål men så sover tanten. Mumlade några sura ord om att hon hade spärrat skiten och att jag skulle få betala allting sen somnade hon om. Så jag överlevde! Men fan vad handikappad man blir. Jag vill veta vad mina vänner gör, jag vill kunna skriva sms när jag har tråkigt eller är nervös, jag vill kunna planera saker på gående fot. Men det blir till att slänga upp nokia 3310en och använda den lite. För här har vi inte råd med nån ny eller.

Ni kan ju tänka er hur trött jag är nu, så ska nog lägga mig i sängen och ringa lenne för att få den dagliga skvaller upptaderingen. Puss hej då.