The notebook

Nu sitter jag här, helt rödgråten. Helt förstörd. Lycka är ett underligt ord.

Ja som ni kanske förstår så har jag och min mamma nyss gjort något extremt ovanligt. Vi kollade på en film tillsammans, och oklok som hon är valde hon just "The notebook". Nu sitter jag vid msn och tigger moraliskt stöd så jag inte ska vidta några drastiska åtgärder.

Men David vägrar svara, sitter förmodligen vid någon äcklig film eller något krigar-tvspel som tydligen är viktigare än min psysiska hälsa. Och Linnea bara sket i mig, inge sympati där eller. "Jag och Nils ska kolla på film, ses imon pusspuss" Snacka om dissen på mig. Tar jag suicide inatt så är allting Linneas fel. Lovar. Vart himla deprimerad nu ska ni veta....

Vart fan är min trogna kompis Madde då? Hon som alltid är här, men fan inte när man behöver na.. Usch Madde dålig stil säger jag bara. Bara för det ska jag ha Alec imon. In your face. Det där sved va? Ha ha skitroligt.

Jag har inga kompisar, jag har inget liv och jag har definitivt inte någon söt pojke som Noah. Funderar på om jag ska gå och cutta mina vrister, ladda ner kents alla album, släcka ner och grina hela natten. Bara ha svarta kläder imorgon och helst gå och grina i skolan.

Fyfan för livet ikväll alltså. Bring me some lovin'.